Waldorfpedagogiken syftar till att ge varje individ en bred kompetens inom livets olika
områden. Målet är att utveckla elevernas intellekt, deras empatiska förmågor och deras
handlingskraft. Att utveckla sina praktiska och konstnärliga färdigheter ses som lika
viktigt som att utveckla teoretisk förståelse. Konsten utgör ett förhållningssätt som
genomsyrar alla ämnen, även själva undervisningen är att betrakta som en konst.
Waldorfskolan eftersträvar att ge förståelse för helhet och sammanhang, för att undvika
fragmentarisk kunskap. Detta uppnås bland annat genom att varje skoldag inleds med
morgonperiod – ett längre lektionspass där undervisningen ger eleverna möjlighet att
fördjupa sig i ett tema varje dag under 2–4 veckor. Genom att integrera teoretiska,
konstnärliga och praktiska moment i undervisningen kan eleverna närma sig kunskapen
på olika sätt och får tillgång till varierande uttrycksmöjligheter.
Waldorfskolorna i Sverige praktiserar waldorfpedagogik inom ramen för de nationella
läroplanerna. För att skapa progression i elevernas lärande och utveckling läggs stor vikt
vid vilken kunskap som presenteras när och på vilket sätt. Varje årskurs har några
specifika teman som återkommer i periodundervisning och i övriga lektioner. I
waldorfskolan arbetar man utifrån en ämnesprogression som sträcker sig från
förskoleklass till gymnasiet där olika ämnen samverkar. Det som grundläggs i tidiga
årskurser fördjupas i högre årskurser så att eleverna utvecklar ett alltmer självständigt
förhållande till sitt kunskapande. Detta beskrivs i En väg till frihet som waldorfskolorna
använder som ett komplement till aktuell nationell läroplan.
Läs mer om morgonperioden, årstematiken och progressionen här:
Liebendörfer, C., & Liebendörfer, Ö. (2013). Waldorfpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Rawson, M. (2021). Steiner Waldorf Pedagogy in Schools. A Critical Introduction. Steiner
Waldorf Pedagogy in Schools. Routledge.
Waldorfskolefederationen. (2016). En väg till frihet.
